AmyTrash

Jag ville bara börja gråta idag. Mest av allt ville jag åka och slå ihjäl någon. Inte vem som helst, utan den jäveln som förstört så mycket. Ja, det är en del som vet vem jag pratar om och det räcker väl.
Allting jag fick höra idag var så overkligt, det kändes som en hemskt jävla dröm.
1. orden "jag ville inte föda dig. jag känner ingenting för dig, du betyder ingenting i mitt liv och du förstör bara mitt förhållande. Jag älskar inte dig och jag vill att du ska flytta härifrån nu" är inte ord man använder mot sin då 14åriga son. (Det tycker iallafall jag, jag tror inte många ser det annorlunda.)
2. Att veta att ens son har chans att bli ihjälslagen om folk får reda på att man tjallat ska inte leda till att personen i frågas egna morsa då går till dem och berättar att ens son har sagt allting så tre stycken blev lejda att mörda honom. (hade han haft mindre tur hade jag inte funnits idag.)
3. Att vara så jävla hemsk för att man själv inte vill inse sanningen om att man är alkoholist så man säger upp bekantskapen med sitt barn och sina barnbarn... nej, jag ska inte säga mer nu.
Jag tänker heller inte ställa frågan vad fan som är fel på dig, jag vill inte ens veta det. Jag vill inte ha någonting med dig att göra och jag hatar dig. VI hatar dig. Du vet det, och du vet att du aldrig kommer få oss tillbaka. Jag önskar att du inte fanns och du vet lika väl som jag att jag menar det.

Ja, jag borde skriva mer men för tillfället har jag verkligen ingenting att skriva om. Det finns bara En sak jag vill skriva om och det har jag lovat mig själv att inte göra eftersom jag ska försöka glömma det och inte haka upp mig på det hela tiden. Jappjapp, så det kommer nog upp något mer eller mindre vettigt när jag har kommit på någonting att skriva om.

So long!

Skjut dig själv, eller mig. Det är vilket som.
Jag kan inte förstå hur någon kan vara så jävla vek och så jävla oärlig.
Ja, jag trodde på dig. Hela tiden, även när det lät så jävla konstigt och fel.
Jag litade på dina ord. Det var ju fan DU.
Jag vet inte om man kan säga att du ljög,
men du var iallafall jävligt oärlig.
Trodde du inte att jag kunde hantera sanningen?
Jag kunde tagit smällen även om det hade gjort ont.
Jag kunde förstått dig också. Jag menar, jag är alltid jag. Jag vet hur jag fungerar.
Jag förstår om du var less på allting, men då kunde du ha sagt det!
Du kunde ha sagt det rakt ut istället för att ha sagt någonting som inte stämde alls.
Trodde du inte jag skulle få reda på någonting?
Jag förstår inte alls var fan felet sitter
men jag antar att du måste slagit i huvudet några gånger för mycket.
Hade du sagt som det var från början hade jag glömt det nu ändå,
det är Det Här som gör ont.
Det är som ett jävla efterskalv som skakar om hela min hjärna.
Det räcker att jag har nog svårt att lita på folk som det är.

Var det meningen att jag skulle sjunka igen?
Ifall det var det har du lyckats jävligt bra.
Tack

Inatt tog jag bort en massa bilder från bilddagboken av någon anledning. Igår började jag skriva på en bok. En bok om Mig! Den ni! Och det är mest för att jag själv ska försöka förstå vad som har gått fel i mitt liv samtidigt som jag vill försöka minnas allt bra som hänt så någonting kanske kan göra mig starkare.

Både igår och idag (nyss) ringde Nick mig när han var på väg hem. Jag blir lika glad varje gång jag hör hans röst och det måste ju vara någonting bra, yep! Håller tummarna för Decemberspelningen nu!

Såndär jobbig längtan
som gör att man helst av allt skulle vilja gå i ide ett par månader,
bara tills väntan är över.
Såndär dragning
som gör att man skulle föredra att vara någon annanstans än här hemma,
någon annanstans än Falun.
Tanken
som frambringar det där gigantiska leendet som är så svårt att tvätta bort,
som känns så länge efter.

Ta mig härifrån, ge mig ett jobb och en lägenhet. Ge mig ett liv, några mål och någonting att leva för.


Det är en hel sjuk känsla men jag gillar det.
Det visar bara att det kommer bli ännu bättre sen. Då.

Spola fram tiden två månader, tack.

Ursäkta men idag är jag klagarN. Idag går det än en gång till En människa, men jag måste få skriva av mig eftersom Du inte lyssnar ett piss på vad jag säger när jag försöker få dig att förstå!
Ja, du stukade foten och det var synd om dig och du fick ligga hemma och skippa jobbet - När jag stukade foten minst lika illa fick jag fan lov att springa runt ändå. Och nu är det ännu mer synd om dig när du upptäckt att du bara kan gå på halva foten för att den är sned! HALLÅ!? Earth to mum!! Har du testat ha så i ca 6 år kanske? Skulle jag som 11-12åring sitta och tjata och tvinga dig att skjutsa mig till sjukhuset? Nej jag fick fan inte åka upp utan det var "bara en lätt stukning" och jag fick vara hemma från skolan några dagar i stället. Men nu när de sa till dig på sjukhuset att du självklart ska få ha ett stöd (och fick ett) eftersom det är jävligt dåligt att gå på ena sidan av foten bara och nu när du gjort det några veckor så är det ännu värre! Fortfarande kan du inte fatta att hur mycket jag än har klagat och tyckt synd om mig själv (inte riktigt, men det är faktiskt förjävligt jobbigt) så kunde du inte fixa något stöd till mig? De sa till dig att du redan förlorat muskler av att bara använda halva foten i några veckor och att du kan få ryggproblem och annat om du ska få lov att ha det så. Fortfarande!, förstår du inte att jag gjorde precis samma sak men ingen brydde sig ett piss om att fixa något jävla stöd till mig, nej! Du har fått vård för din fot, olika stödskenor och liknande så du riskerar inte att få ha en sned fot resten av ditt liv. Ändå är det fortfarande mer synd om dig. Ibland förstår jag mig inte på dig alls, kan du bry dig och lyssna iallafall lite någon gång så kanske det skulle bli lite bättre? Tänk efter lite. Och nu har jag problem med ryggen, det kanske inte skulle varit så om du hade hjälpt mig lite istället för att säga att det inte var så farligt. Ibland önskar jag att du var en såndär överdriven mamma som pysslade om mig en vecka för ett skrubbsår på knät.

Igår hade jag the time of my life! Verkligen! Vi var till Borlänge och såg LA Guns på S2!
Först fixade jag mig i hela dagen för jag inte hade så mycket annat att göra. Strax efter 8 åkte jag ner på stan och mötte upp Nathalie. Arru kom förbi en sväng, det var ju trevligt eftersom jag inte sett honom på grymt länge! Mia, Olivia, Elin och Cissi tog samma buss som oss också! Asnice! I borlänge träffade vi Micke, Ida, Vulle och dedär. Elin och Mia hittade en pizza (haha) så de fick mat för kvällen! Någon timme senare släppte de in folket på S2 så vi gick in och det var väl varken mycket folk eller minsta livat men det ramlade in mer och mer folk hela tiden. Sen kom Kelso och hans vänner! Det var helt sjukt roligt, yes! Panzer Princess spelade som förband, det var väl ingenting speciellt kan jag påstå. Sen, efter all väntan, började LA Guns! Jag och Kelso hamnade längst fram och jag hade Stacey inte ens en meter från mig flera gånger under spelningen. Åh, det var så underbart! Och de spelade Crystal eyes! Men inte I wanna be your man men det fick man väl ta. Det var hur bra som helst! "I like the red stuff" haha åååh jag vill tillbaka! Jag orkar inte skriva allting som hände under kvällen här men det var bara en helt galen och underbar kväll YES!

Idag blev jag klar med möbleringen av rummet och nu har jag börjar söka jobb igen. Imorgon ska jag på S2 och se LA Guns, kommer nog bli grymt kul! På torsdag kommer min älskade underbara syster till Falun. André är min nallebjörn och Tomas är min sötaste tjejkompis. Annars har det inte hänt mycket idag. Jo, ett litet fiskben envisades om att trycka ner sig själv under mitt tandkött så det blödde under tandköttet och kom upp en massa blod mellan tänderna. Jag tror benet sitter kvar, eller så är det såndär jobbigt eftersmärta.
Jag känner mig så hjälplös när jag inte kan hjälpa mina vänner som mår dåligt utan bara kan slänga iväg någon såndär bekymrad MSN-smiley som visar mitt .. medlidande? jag har aldrig gillat det ordet, det låter så fel på något sätt. Hm.. ja, nu ska jag väl.. dricka vatten.. Eller ta mig lite kosttillskott så jag inte blir sådär seg och eländig igen!

Ciao, mina vänner är det bästa som finns och jag är lyckligast i världen i deras närhet. End of story

Jag kom precis hem efter att ha varit med mamma till massören och sen blev det 4 olika affärer och massa handlandes! Jag fick nya kosttillskott fast den här gången blev det vitamin C, E och B6. Förut käkade jag ju bara vitamin B men bättre med mer! Sen fick jag en stödgrej till min dumma fot så det ska bli lite bättre också. Det känns skönt att ha lite mer stöd så vi får hoppas att min rygg blir bättre om jag börjar gå rakare också! Sen köpte vi två mattor till hallen på nedervåningen, två svarta runda så det kommer bli görsnyggt här hemma!
Nu ska jag gå och marinera lite kött sen ska jag städa. Ikväll blir det marinerad fransyska med trattkantarellsås och potatiskroketter. Den ni! Först ska jag ta en kopp kaffe med mor.
LA Guns på onsdag! Och eventuellt Magnus Betnér 22a! Helt galet bra!

Skriver kanske sen.

/Amy

Skön vit helg, yes!
I fredags var det mys på Arenan sen chips och Juno hos Kate. Igår blev det Arkiv X och annat hemma hos mig. Moa bodde hos mig hela helgen så jag fick möblera om i sängen haha! Det är väl kanske meningen att jag ska skriva här om allt som hänt senaste tiden men jag tror jag skiter i det för nu har det hänt så mycket på kort tid. Igår slängde hon åter igen ur sig att jag ska flytta ut men blev såklart lika förbannad som alltid när jag sa att jag faktiskt inte ens Vill bo här.. Ja jag måste ut, för allas skull. det känner jag hela tiden. Jag önskar bara att det kunde vara lite lättare än så.
Det bästa vore att lämna Falun

Bland det värsta som finns måste vara att se en vän som man verkligen bryr sig om bli sårad. Speciellt när den andra inblandade också är en vän som man tänkte så mycket bra om innan. Man blir så besviken när folk gör såna saker man aldrig trodde de ens skulle tänka på att göra innan. Och tjejer måste vara de värsta.
jag blir bara arg så jag vill inte skriva mer idag hej!